Kopparnätets fall: Se Telia skifta teknik

Så här börjar en artikel från Telia om hur kopparnätet byts ut mot framtidens nät.

"2018-01-18 Det enda tecknet på liv härute skulle vara en hackspetts avlägsna trummande och knarrandet från tallarna i vinden. Men idag pågår något mer här. Det är i själva verket historia som skapas. Här, en timmes avstickare österut från Linköping tar Telia Company ner de telefonstolpar som anslutit de boende till resten av världen i över ett sekel. Man tar ner dem för gott, men tar samtidigt vara på det arv som tidigare generationer byggt upp.

telias bild från artikeln

Den tvåhjulsdrivna lilla hyrbilen fick lämnas kvar strax efter avfarten från huvudleden.  Bara Telias underleverantörs tunga pick-up dög för den sista sträckan med krokiga grusvägar rätt ut till ingenstans. Det är här som Telias team jobbar idag. De leds av Stefan Caldehed på Skanova, Telia Companys nätbolag. Skanovas Madelene Klaesson är också på plats. Det är även underentreprenörens två projektledare Fredrik Henriksson och Anders Andersson, liksom montörerna Markus Karlsson och Marcus Nyberg.
Långt från Power Point-presentationer och mötesrum är det de här personerna som utför den tunga delen Telias teknikskifte, Framtidens Nät 2. I det första skiftet togs runt 300 000 stolpar ner under sjuårsperiod.
När den andra vågen startade sommaren 2016 fanns omkring två miljoner stolpar kvar i landet. Beslut har fattats som innebär slutet för 630 000 av dem. Hittills har 35 000 tagits ned, och beställningar har skickats ut för ytterligare 175 000.
Allt handlar förstås om att ta bort kablar och därefter de onödiga stolpar som hittills gett många svenskar anslutning via kopparnät. Fiber och trådlösa lösningar har nu även kommit till de här områdena." Läs hela artikeln här.

Här är lite intressant fakta från artikeln.
Processen

  1. Att bunta ihop områden med stolpar till färre, större beställningar har visat sig vara mer hållbart.
2. Stolpen lokaliseras, utvärderas och tas ner.
3. Alla stolpar transporteras till en av tre anläggningar: Umeå Energi, Tekniska Verken i Linköping eller Ekokem i Kumla.
4. Stolparna går igenom en första kontroll, och stolpar som bedöms återanvändbara separeras från de som ska destrueras.
5. Stolpar som anses vara återanvändbara skickas för noggrann inspektion av flera parter vid en anläggning i Mariannelund. De återanvänds sedan inom Skanovas verksamhet.

 

Optokablar

Detta är från Robust fiber vilket är den minimum nivå som vårt fibernät kommer byggas med.
3.ARF_Bilaga2_Robusta_nat_v1_2_1

Optokablar generellt

Det finns några olika konstruktioner på optokablar:

• Ribbonkabel – fibrerna är sammanfogade i bandstrukturer (4 eller 8 fibrer) som möjliggör att man skarvar (svetsar) alla fibrerna på en gång. Banden placeras sedan i en spårprofil av plast.

• Kablar uppbyggda med tuber där fibrerna skyddas i fyllda tuber som ligger runt en dragavlastare.

• Kablar med centralt fylld tub med fibrer med eller utan yttre dragavlastning.

• Mikrokablar är uppbyggda liknande optokablar men med slankare konstruktion

• Blåsfibrer är 1–12 fibrer buntade med minimalt externt skydd i form av mantel. Om blåsfiber förläggs utomhus ska endast kanalisationsrör som är avsedda för blåsfiber användas.

Det finns flera standarder för färgkodning av fibrer i optokabel. Viktigt att tänka på är att bestämma sig för en färgkod och att använda samma färgkod i hela fiberanläggningen.
Rekommenderat är att använda färgkoden S12 för alla optokablar.

MINIMIKRAV PÅ OPTOKABLAR:
• Optokabel ska ha fibrer av singelmodtyp och följa standard enligt ITU-T G.652 eller G.657.
• Optokabelns dragavlastning ska vara anpassad till de skarvenheter som används i fiberanläggningen.
Bild uppbyggnad

Optokabel med G.652 fibrer används i de flesta standardkablar. Optokablar med fibrer av typ G.657 är mindre böjkänsliga och används främst i accessnät till enskilda kunder.
Nedan följer exempel på olika typer av optokablar.

1. Kopplingskabel, förses med kontakt i vardera änden och används vanligen för att koppla nät mot nät eller aktiv utrustning till nät, oftast mellan ODF:er i ODF- stativ
2. Koncentrisk kabel med fibrer i rör. Kabeln används för att bygga nät i kanalisation eller i skyddad miljö, t.ex. inomhus, i tunnlar, inom industribyggnader och liknande. Den gröna färgen markerar att kabeln är flamskyddad, detta är dock ingen standardfärg för detta ändamål utan har blivit en de facto standard.
3. Tunn kabel för utomhusapplikation. Lösa fibrer eller fiberband ligger centralt placerade i fettfyllt rör eller hålighet. Två tunna dragavlastare är placerade på var sin sida av kabeln.
4. En mycket vanlig kabel. Den ska förläggas i optorör. Fyra upp till 16 sekundärrör med lösa fibrer (vanligt är 24 fibrer i varje rör) är kablade runt en central dragavlastare. Hålrummet mellan rör och rör och yttre mantel fylls med fyllmedel för att göra kabeln längsvattentät. Detta gäller för samtliga kablar 4–11.
5. Kabel med spårprofil i vars spår sekundärrör placeras. Kabeln blir betydligt tåligare för radiellt tryck än de som enbart kablas koncentriskt.
6. Samma typ av kabel som föregående men istället för sekundärrör finns i spåren fiberband, denna typ av kabel används främst på sträckor med stort fiberbehov. Skarvning av fiberband går avsevärt snabbare än med enkelfiber.
7. Här har kabel nummer 6 försetts med kraftig förstärkning för direkt nedgrävning eller nedplöjning. Förstärkningen består av stål- eller aluminiumtrådar.
8. Kabel med inbyggd bärlina för upphängning mellan stolpar (telestolpar) med max spann begränsat till 50 meter. Modellen brukar kallas ”figur-8 kabel”.
9. Jordlinan högst upp på fackverkskonstruktionen för högspänningskablarna kan förses med optofiber, denna typ av kabel kallas OPGW-kabel då den är avsedd för att förbinda fackverken med varandra och med jord.
10. Undervattenskabel för kustnära installationer med behov av många ej förstärkta fibrer och med begränsat förläggningsdjup. Kan förses med erbiumdopade fiberförstärkare varför avståndet mellan sändare och mottagare kan vara över 300 km. Den tunga förstärkningen med ståltrådar gör kabeln stark mot lättare ankare samt ger tyngd för att följa havsbottens konturer. Fibrer av typen ITU-T G.655 kan komma ifråga.
11. Kabel för oceanförläggning, här kan förläggningsdjupet vara närmare 8–10 km. De extremt långa förläggningsavstånden medför att förstärkare används. Dessa strömförses genom det inre kopparröret. Den fiber som används är ofta ITU-T G.654 med extremt låg dämpning.

Exempel på mikrokablar

1. Alternativ till ”blåsfiber” är denna 1,2 mm tunna kabel som används för blåsning till enskild slutanvändare.
2. Tunn mikrokabel med fibrerna i ett fettfyllt rör omgivet att aramidgarn som dragavlastare. Utanpå aramidgarnet finns mantel av flamskyddande polyeten, PE.
3. Bilden visar en ovanlig 48-fiberskabel där fibrerna är buntade i 12-fiberskardeler (buntar), kardelerna identifieras genom olikfärgat garn som lindats runt varje kardel. Samtliga kardeler är placerade i ett fettfyllt plaströr som i sin tur omges av aramidgarn som dragavlastare och en yttre flamskyddande mantel av halogenfri PE.
4. Mikrokabel med samma uppbyggnad som en standarkabel för förläggning i optorör. Bilden visar en kabel där varje fettfyllt rör har samma diameter som den centralt placerade dragavlastaren vilket resulterar i sex omgivande rör. Standarddesign är att varje rör innehåller 12 fibrer varför kabeln på bilden innehåller 72 fibrer. Antalet fibrer i varje rör kan fördubblas.
5. I den här kabeln har den centrala dragavlastaren gjort något grövre än de omgivande rören. I det här fallet har man anpassat den för åtta omgivande rör, det ger en kabel med 96 fibrer. Dubblas antalet fibrer i varje rör får man en 192-fiberskabel.
6. Samma design som i de två föregående kablarna men har några plaststrängar placerats mellan sekundärrören för att göra en mer cirkulär kabel.

Fibrer i en optokabel som är kontakterade i båda ändar benämns fiberlänkar. En fiberlänk startar och slutar i en nod, en anslutningspunkt (hos en kund) eller i en spridningspunkt (kopplingsställe), vanligtvis en ODF (Optical Distribution Frame). Respektive ände av fiberlänken är kontakterad i uttag monterade i en ODF-enhet. ODF-enheten är monterad i ett stativ eller i en mindre låda hos en kund.

En förbindelse utgörs av en fiberlänk, eller av två eller flera fiberlänkar som är sammankopplade (korskopplade).

Varför Fiber?

En översikt över olika argument

Det finns många anledningar att skaffa fiber. För er som ännu inte bestämt sig har jag sammanställt några av de viktigaste argumenten:

Ekonomi 1: Du kan tjäna på det

Har du fast telefoni, TV-kanaler från Boxer och internet via ADSL idag? Då kan dina månadskostnader bli flera hundralappar lägre med fiber. Kopplar du en dator eller liknande (AppleTV, GoogleTV) till TV’n eller skaffar en smart-TV behöver du kanske inte så många kanaler längre utan det kan räcka med en on-demand tjänst för TV och film, såsom  t ex Viaplay eller Netflix.

Ekonomi 2: För fastighetens skull

Fiber till din fastighet kan vara avgörande för att du ska kunna sälja den till ett bra pris den dagen det blir aktuellt. Investeringen går att lägga in i bottenlånet på ditt huslån om du har utrymme för det. På lång sikt, när andra fastigheter på marknaden har fiber blir det lite som att försöka sälja huset utan indragen el. Den yngre generationen efterfrågar fiber.

Bättre kapacitet är roligt idag!

Fiber ger dig högre kapacitet med snabbare svarstider och stabilare signal. Tänk vad roligt man kan ha för den kapaciteten i form av strömmad högupplöst film, online-spel, högupplösta videosamtal med barnbarnen och så vidare.

Bättre kapacitet är ännu roligare

Nu är det mycket populärt med TV-apparater som har ultra-HD eller 4k, 4 ggr högre upplösning än HD. En av de ledande tjänsteleverantörerna för strömmad film över internet ”Netflix” tillhandahåller denna kvalitet sedan några år redan. Detta kräver en uppkoppling med hög hastighet, minst 100Mbit/s. Något du bara får med fiber. Marksänd TV, tex Boxer, kommer inte att kunna sända denna kvalitet till följd av begränsningar i bandbredden.

Framtidssäkert 1: Hastighet

Fiber kan byggas ut till oerhörda hastigheter. Det som begränsar idag är inte själva fibern utan den teknik som sitter centralt, vilken relativt enkelt kan uppgraderas. Telia kan redan idag erbjuda upp till 1000 Mbit. Världens snabbaste internet om 2000 Mbit byggs nu i Japan och är fiberbaserad. Den fiberkabel vi gräver ner är alltså framtidssäker på motsvarande sätt som det var att dra in el och telefoni på sin tid. Det ser inte ut att finnas några alternativa tekniker vid horisonten för dem som vill ha snabb stabil uppkoppling och fria datamängder.

Framtidssäkert 2: Kopparn försvinner

Har du telefoni och internet via kopparkabel idag? Skanova har tydligt uttalat att kopparn ska bort och ersättas med fiber samt mobila tekniker. Kopparledningarna kommer alltså att försvinna. Man riskerar då stå med bara dyr mobil teknik till sitt förfogande om man inte tar saken i egna händer och beställer fiber. Att inte göra det minskar fastighetens attraktionskraft.

Bättre än 4G

Du kanske tänker att 4G är lösningen för ditt behov av data. 4G är en bra teknik för de som har täckning, MEN 4G är dyrt för producenten (mastägaren) och därmed även för oss konsumenter. Därför kommer vi troligen aldrig att få se 4G-abonemang med fri datamängd. Trängseln i nätet kommer att öka och göra kapaciteten i 4G sämre. Som kuriosa, 4G-master kräver fiberanslutning.
  

Bör man invänta 5G i stället för fiber?

Fredrik Tufvesson, 5G-expert och professor i radiosystem vid Lunds tekniska högskola, Björn Berg, informatör på Telia, och Patrik Nilsson, nätexpert på Telenor i Sverige, om 5G och fiber.
–Mobilkommunikation är ett bra komplement. Men fiber kommer – för överskådlig framtid – att ha högre kapacitet. Vänta inte på 5G, uppmanar Fredrik Tufvesson.
– En fördel med fiber är att man får den hastighet man köpt, i alla fall nästan. I mobilnäten varierar det, säger Patrik Nilsson, nätexpert på Telenor.
– Blir man erbjuden fiber, så tveka inte, säger Björn Berg på Telia, som liksom Telenor säljer både fiber och mobilitet.

Läs mer om 5G vs Fiber här.

 

Att lita på när åskan går

Har du blivit av med modem, router eller telefon när åskan gått? Till skillnad från koppar så leder inte optofiberkabeln ström, vilket gör att din utrustning är betydligt bättre skyddat mot åsknedslag.

För att det är billigare nu

Zitius har kampanjpris (16900:- istället för ca 35000:-) på fibern för vårt område vilket betyder att det kommer att kosta mer vid senare anslutning. För den fastighetsägare som vill ansluta sig i ett senare skede blir alltså kostnaden högre samt då behövs flera fastigheter samtidigt för att det inte ska bli för dyrt att efteransluta.

Framtidens nät - Del 1 Historien

Det är bra att känna till vad som är på gång med infrastrukturen för telekommunikation. Mycket har hänt sedan Skotten Alexander Graham Bell 1876 patenterade telefonin, även om Italienamerikanen Antonio Meucci flera årtionden tidigare hade en fungerande elektromagnetisk telefon.

I Sverige kom det första telefonnätet i bruk redan 1877 i Jönköping uppsatt av Hakon Brunius som använde Bells patent för detta. Ni som är från Jönköping känn historiens vingslag ni har ju Sveriges äldsta telefonnät (kanske lite moderniserat numera😀). År 1918 framlades planer på ett rikskabelnät.

Televerket var fram till 1993 ett verk som ägde och drev Sveriges telenät, TV-nät och mobila nät. Det grundades genom regeringsbeslut i februari 1853. Redan från starten var verket både en myndighet och ett affärsdrivande verk (ett statligt företag med inkomster och egen verksamhet). Från 1920-talet fram till 1980-talet hade verket de facto ett monopol på telefoni i hela Sverige, även om något monopol i strikt lagteknisk mening aldrig existerade.

Verket grundades som Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket. Namnet förenklades 1871 till Kongl. Telegrafverket och 1903 ändrades stavningen till Kungl. Telegrafverket men under 1946 kapades "Kungl." bort och till hundraårsjubileet 1953 kortades namnet till Televerket.

Mobiltelesystem A (MTA) kom 1956. MTA innebar i praktiken en bakelitlur och en fingerskiva i kupén, medan radiostationen tillsammans med 30 kilo batterier fanns i bagageutrymmet. Läs mer på Wikipedia.


Slutligen om historiken för den svenska utvecklingen fram till nu.

Under den borgerliga regeringen ledd av Carl Bildt överfördes verkets myndighetsroll den 1 juli 1992 till den nyinrättade Telestyrelsen. Telestyrelsen övertog den statliga postadministrationen från Postverket den 1 mars 1994 och bildade därmed det nya centrala ämbetsverket Post- och telestyrelsen. Driften av de rikstäckande rundradio- och tv-sändarnäten överfördes från Televerket Radio till bolaget Teracom. Telefonkatalogverksamheten avknoppades år 2000 till Eniro AB.
Den återstående verksamheten inom telefoni, mobiltelefoni och datanät ombildades den 1 juli 1993 till ett statligt ägt aktiebolag med namnet Telia AB. En tredjedel av dess aktier introducerades på Stockholmsbörsen den 13 juni 2000. Många blev förvånade då Telia inte fanns bland vinnarna när PTS i december 2000 fördelade fyra nationella licenser för tredje generationens (3G) mobiltelefoni. Efter utdragna och misslyckade diskussioner om samgående med norska Telenor, slogs Telia år 2003 samman med finska Sonera till Telia Sonera AB. Från 2016 är bolagsnamnet numera Telia Company.

Det mesta i texten har jag hittat på svenska Wikipedia och det är många länkar att titta på men det är väl värt besväret om ni inte redan vet förstås.


 

Preliminär utbyggnadsplan

Här kan ni se var fibern kommer att dras fram men notera att detta är en preliminär plan. Ändringar kommer säkert att behövas här och var.

Nu när vi snart får fiber så kan det vara bra att i god tid fundera på var ni vill ha fibern på er tomt respektive var nånstans fiberuttaget ska sitta. I anvisningarna från Robust fiber som ju är basnivån för hur fiberinfrastrukturen ska utföras finns även anvisningar för detta. Det är en pdf på 48 sidor och ni hittar två avsnitt som berör den egna fastigheten, dels förläggning av fibern till och in i huset (sida 22-23) och dels hur själva inomhusdelen ska utföras(sida 40-41).

Zitius har också lite om detta i den här broschyren. Har också länkar till höger här i bloggen men det syns bara när ni använder webbversionen, ni som tittar via mobilversionen får bara upp inläggen.

Det finns mycket i Robust fibers dokument och anvisningar att läsa även om det mesta är till för projektörer och entreprenörer som bygger fiberinfrastrukturen, trots det så är det bra information där så jag rekommenderar er som är nyfikna att kolla in detta.